Navigating Hazards: Exploring OH&S in Commercial Diving

I branschen pratas det ofta om vibrationer som ett helt ohanterligt problem. Mot bakgrund av diskussionen i del 1 och 2 har jag därför tagit fram ett förslag på riskhantering. Nedan följer två modeller för implementering av gällande arbetsmiljöregler även i dykeribranschen. Den första modellen gäller löpande preventionsarbete och den andra är för riskanalys vid projekt. Vid en första anblick kan modellerna framstå som krångliga och tidsödande, men jag tror att det i slutändan rör sig om en mindre insatts och små kostnader som kan förhindra många arbetsskador och mycket lidande. Som läget är idag så får unga dykare kroniska vibrationsskador helt i onödan.   Löpande arbetsmiljöarbete gällande vibrationsrelaterade hälsorisker inom dykeribranschen. (AFS 2019:12, AFS 2015:5)  

  De flesta känner säkert till att det finns gränsvärden för hur länge en arbetare får arbeta med ett visst verktyg. Min bild är dock att vibrationstabeller aldrig används inom dykeribranschen eftersom de sällan är förenliga med kostnadseffektivt dykeriarbete (vissa verkare säger tom att vibrationsbestämmelserna inte gäller under vatten).   Även om dessa tabeller skulle följas slaviskt så är verkligheten tyvärr inte så enkelt ordnad att vibrationers skadeverkningar går att reducera till numeriska mätvärden. I Del 1 diskuterades hur flera aspekter i undervattensarbete riskerar att förstärka vibrationernas skadliga effekter. I den här texten kommer jag att diskutera vilka praktiska slutsatser som det går att dra utifrån det rådande forskningsläget och gällande bestämmelser. I del 3 kommer jag att ge ett förslag på en riskhanterings modell.   Det europeiska vibrationsdirektiv 2002/44/EG (ISO 5349-1) utgör grunden för Arbetsmiljöverkets bestämmelser för riskbedömning av H...