Vibrationer Del 2: Bestämmelser

 

De flesta känner säkert till att det finns gränsvärden för hur länge en arbetare får arbeta med ett visst verktyg. Min bild är dock att vibrationstabeller aldrig används inom dykeribranschen eftersom de sällan är förenliga med kostnadseffektivt dykeriarbete (vissa verkare säger tom att vibrationsbestämmelserna inte gäller under vatten).  Även om dessa tabeller skulle följas slaviskt så är verkligheten tyvärr inte så enkelt ordnad att vibrationers skadeverkningar går att reducera till numeriska mätvärden. I Del 1 diskuterades hur flera aspekter i undervattensarbete riskerar att förstärka vibrationernas skadliga effekter. I den här texten kommer jag att diskutera vilka praktiska slutsatser som det går att dra utifrån det rådande forskningsläget och gällande bestämmelser. I del 3 kommer jag att ge ett förslag på en riskhanterings modell.

 

Det europeiska vibrationsdirektiv 2002/44/EG (ISO 5349-1) utgör grunden för Arbetsmiljöverkets bestämmelser för riskbedömning av HAV, både gränsvärde och poängmetoden bygger på detta direktiv. Vibrationspoängen beräknas med en formel som innehåller exponeringstid, vibrationernas slaglängd och hastighet(m/s²), vibrationer skattas högre enligt denna beräkningsmodell än tid. En arbetare får inte exponeras för mer än 100 poäng per dag, om detta görs måste arbetsgivaren utreda detta, om en arbetare överskrider 400 poäng skall arbetet brytas. 100 poäng anses dock inte vara en säker nivå, exakt vad som är ofarlig vibrationsexponering råder det delade meningar om men 16 poäng har ibland nämnts som  en gräns för ofarlig exponering.

Inom branschen sägs det ibland att HAV inte är ett problem eftersom dykare har så pass varierade arbetsuppgifter. Mig veterligen finns det inga studier som undersöker huruvida risken för HAVS är högre vid regelbunden exponering eller vid sporadisk men hög exponering. Trotts att den stora majoriteten inom patientgruppen utgörs av yrkesarbetare med år av regelbunden exponering så verkar det även finnas en mindre grupp som ådragit sig vibrationsskador via en kortvarig men hög exponering. Utan forskning är det dock svårt att dra några slutsatser utifrån dessa fall. Däremot så är sambandet mellan dos och risk bättre kartlagt, i en svensk forskningssamanställning från 2016 beräknas risken(relativ odds-kvot) för vita-fingrar och nervskador öka med 9% respektive 8% vid en ökning av den genomsnittliga exponeringen med 1 m/s² (Nilsson, Wahlström and Burström, 2016). Allt detta är relevant eftersom dykare sällan utsätts för ihållande vibrations exponering över längre perioder, däremot ka dykare ofta vara utsatta för extremt höga vibrations värden under vissa jobb. Tabellen nedan visar exponeringspoängs vid användning två av de vanligaste slagbormaskinerna vid svenska dykeriarbeten, Atlas Copco DKR och Spitznas SDS plus[i].

 

	Vibrationsvärde	5 min	15 min	60 min	120 min	180 min
DKR	21.2 m/s^2	74	221	882	1764	2646
Spitznas	4,5m/s^2	3	8	32	64	96

 

Tabellen visar en dramatisk skillnad mellan maskinerna ovan, samtidigt är dessa värden troligtvis underskattningar av maskinernas verkliga vibrationsvärden.

 

Ett annat problem med användningen av poängmetod är bristen på tillförlitliga värden att utgå ifrån. Alla verktyg skall idag levereras med CE-deklarerade mätvärden. Dessa värden är framtagna i standardiseade labratoritester där maskiner tillförlitligt kan jämföras gentemot varandra. Vid inköp av nya maskiner är de deklarerade vibrationsvärdena viktiga. Dessa deklarerade vibrationsvärden skilljer sig dock troligtvis från verktygens verkliga vibrationsvärden i produktion. I fält påverkas maskinen exempelvis av hårdheten i betong/sten, arbetsställning, förekomst av armering, slitna borrspetsar vi borrning eller valet av sågblad vid sågning (Hedström, 2020; Antonucci et al., 2017). Vid högtryckstvättning så verkar valet av munstycken kraftigt påverka vibrationsvärdena, trotts att högtryckstvättar generellt sett har låga deklarerade vibrationer så visar mätvärden från Arbets- och miljömedicinska kliniken i Linköping att vibrationerna kan uppgå till 25m/s² vid arbeten med roterande munstycken (Ståhlbom, 2022). Generelltsett tycks labratorietesterna underskatta verktygens verkliga vibrationsvärden (Rimell et al., 2008). Enligt AFS 2005:15 §5 skall vibrationerna vid olika arbetsmoment mätas när inte tillförlitliga uppskattningar kan göras. Vid större byggprojekt är det därför vanligt att vibrationerna för de olika arbetsmomenten kontrollmäts på platts. Jag har dock aldrig hört talas om några vibrationsmätningar som är gjorda i samband med dykeriprojekt.  Rimligtvis kan det finnas egenskaper i undervattensarbete i sig som påverkar vibrationsvärdena vid vissa arbetsmoment, som exempelvis vid högtryckstvättning eller vattenbilning. Vibrationerna från hydrarliska och luftdrivna verktyg kan dessutom påverkas av vilket tryck de matas med. Exempelvis ska Atlas Copcos DKR användas med max 7 bars tryck enligt instruktionsboken, min personliga erfarenhet är dock att arbetstrycket i produktion oftast är 10-13 bar eftersom borrmaskinen är produktivare vid högre tryck.

 

Gränsvärdena i den ovan beskrivna modellen beräknas endast utifrån vibrationernas storlek och frekvens, där olika frekvenser filtreras och efter deras subjektiva kännbarhet. Poängmetoden tar därmed inte hänsyn till en rad faktorer som påverkar vibrationernas skadlighet. Enligt AFS 2005:15 §6 B ska därför riskbedömningen särskilt ta hänsyn till arbeten med hårt slående maskiner som exempelvis mutterknackare, bilmaskiner eller spikpistoler. Dessutom skall riskbedömningen även uppmärksamma, särskilda arbetsförhållanden , exempelvis temperatur, stress, klimat och ergonomi. I den första texten diskuterades hur flera av dessa faktorer kan påverka vibrationers skadlighet vid undervattensarbete. Exakt hur denna typ av kompletterande riskbedömning bör se ut i praktiken är svårt att avgöra då det inte finns några officiella riktlinjer för sådana riskviktningar. En metod är att vibrationsvärdena läggs in i en anpassad modell med fler variabler än vibrationer m/s^2. Det kanske skulle vara kunna vara möjligt att riskvikta ergonomiska förhållande utifrån studier likt Taylor et. al(2021) eller att arbeta fram en köldfaktor för vibrationsvärden. Dock skulle en sådan modell snabbt få ohanterligt stora osäkerheter i takt med att fler variabler adderades och den skulle troligtvis bli svår/omöjlig att använda i praktiken. Mot bakgrund av den japanska studien, Maeda et al. (1995), menar vissa svenska dykläkare att riskbedömningar bör utgå ifrån dubblerade vibrationsvärden under vatten. Även om den empiriska grunden för en sådan praxis är väldigt svag så är det ett genomförbart sätt att hantera de riskfaktorer som dykare utsätts för vid arbete med vibrerande verktyg.

Den befintliga forskningen erbjuder således inga enkla svar på hur vibrationsvärden bör hanteras vid dykeriarbeten. Vibrationsmätningarna visar dock att det finns stora hälsovinster att göra till små kostnader om de skadligaste maskinerna byts ut. Det viktigast är dock att vibrationer lyfts och prioriteras av arbetsledningen; även kortvarig exponering skadar. För den enskilde dykaren är det svårt eller omöjligt att arbeta gällande regelverk då det i praktiken oftast skulle innebär någon form av arbetsvägran. Skadliga arbetsmetoder måste därför hanteras och undvikas redan vid projektplaneringar. Samtidigt måste dykföretagen ta kraft tag för att uppfylla sitt undersöknings ansvar både vad gäller att ta fram relevanta vibrationsvärden och vibrationsundersökningar vid hälsokontroller (AFS 2005:15, AFS 2019:3)..

 

 

Antonucci, A., Barr, A., Martin, B. and Rempel, D. (2017) 'Effect of bit wear on hammer drill handle vibration and productivity', Journal of occupational and environmental hygiene, 14(8), pp. 640-649.

Hedström, C. (2020) VIBRATIONSGUIDEN Hand- och armvibrationer: Prevent.

Nilsson, T., Wahlström, J. and Burström, L. (2016) Systematiska kunskapsöversikter 9. Kärl- och nervskador i relation till exponering för handöverförda vibrationer [Elektronisk resurs].

MAEDA, S., YONEKAWA, Y., KANADA, K., TAKAHASHI, Y., & GRIFFIN, M. J. (1995). Vibrotactile Temporary Threshold Shifts Induced by Hand-transmitted Vibration during Underwater Work. Industrial Health, 33(3), 89–99. https://doi.org/10.2486/indhealth.33.89

Rimell, A. N., Notini, L., Mansfield, N. J. and Edwards, D. J. (2008) 'Variation between manufacturers’ declared vibration emission values and those measured under simulated workplace conditions for a range of hand-held power tools typically found in the construction industry', International journal of industrial ergonomics, 38(9), pp. 661-675.

Ståhlbom, B. (2022) Region Ostergotland - Hogtryckstvottar kan ge vibrationsskador: AMM Linköping. Available at: https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Verksamheter/HMC/Arbets--och-miljomedicin/Nyhetsarkiv/Hogtryckstvattar-kan-ge-vibrationsskador/.

Vibrationer: Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. (2005). Arbetsmiljöverket, publikationsservice. http://www.av.se/regler/afs/2005_15.pdf

 

 

---

[i] Både den pneumatiska och den hydrauliska spitsnaz har samma vibrationsvärde på 4,5m/s^