Vibrationsskador och undervattensarbete 1
När jag började jobba inom dykeribranschen
för drygt 10 år sedan så reflekterade jag aldrig över vibrerande verktyg: ”vad
gör det om man kör lite borrmaskin då och då?”. Om något så tycket jag väl
snarare att det var lite gött om händerna var lite stumma efter en dag på
kneget, det visade liksom att man hade gjort nån jävla nytta. Genom åren har
jag dock sett flera kollegor som drabbats av vibrationskador och ärligt talat
så är mina egna händer och axlar betydligt känsligare idag än för 10 år sedan. När
man väl fått den här typen av skador så följer dom en genom livet och medför
ofta dramatiska begränsningar i livskvaliteten längre fram i livet. Som dykare
är det väldigt svårt att värdera de arbetsmiljörisker man utsätts för då
forskningen på orådet oftast är bristfällig och sällan rimmar med ett arbetets tidspress
och praktiska förutsättningar. Den här texten är skriven för att bidra till bättre
praktiker kring vibrerandeverktyg vid undervattensarbete. I den första delen
diskuterar jag vibrationsskador och undervattensarbete utifrån befintlig forskning,
i kommande delar (2 och ev. 3) kommer jag att diskutera praktiska förhållningssätt
till vibrationer (gränsvärden, skyddshandskar etc.) och vilka verktyg
skyddsombud har för att arbeta med frågan.
DEL 1
När man pratar om vibrationsskador
så syftar man vanligtvis på HAVS (hand- armvibrationsjukdomssyndrom), dvs ett
samlingsnamn för skador till följd av hand-armvibrationer (HAV) från handhållna
maskiner. Exakt vilka sjukdomar som ingår i begreppet HAVS är något som fortfarande
debatteras. Vibrationer är bland annat sammankopplat med förändringar på ben
och brosk, neuromuskulära förändringar, artros, hörselskador och kärlskador.
[5,3] Det finns även forskning som tyder på att skadorna inte behöver vara
begränsad till händer och armar utan att vibrationer även är kopplat till hjärnskador
och ökad risk för hjärtinfarkt.[3] I och med att arbete med vibrerande verktyg
oftast hänger samman med andra former av belastning och arbetsmiljöbrister är
det svårt att fastslå vad som orsakar vad. Det är helt enkelt svårt att avgöra
exakt varför tex en byggnadsarbetare fått en viss förslitningsskada då både
arbetsuppgifter och arbetsmiljö innehåller flera tänkbara orsaker som dessutom
samverkar med varandra. Även för den som själv jobbar med vibrerande verktyg är
det oerhört svårt att urskilja symptomen från andra smärtor orsakade av till
exempel dålig arbetsställning eller utmattning.
Det blir inte heller lättare av att HAVS har en symptom debut (latens)
på mellan 6 veckor och 14 år. [3]
Sammantaget är
det framför allt gällande neurosensoriska skador (neuropati), vita
fingrar (Raynauds fenomen) och i viss mån även karpaltunnelsyndrom
som orsakssambandet är brett accepterat bland forskare. Arbete med vibrerande
verktyg beräknas öka risken neurosensoriska skador och vita fingrar med ungefär
700%, respektive 300% för karpaltunnelsyndrom. [6] Det är vanligtvis de neursensoriska skadorna
som först ger sig till känna i form av stickningar, domningar, nedsatt
greppstyrka, ökad fumlighet och tempraturkänsliget. Det tar i regel tre gånger
så lång tid innan skador på blodkärlen framträder, ofta i form av tydligt
avgränsade områden på fingrar, där av namnet vita
fingrar. [6] Karpaltunnel syndrom orsakas av förträngningar i en nervkanal
(karpaltunneln) vid handloven och har en symptombild som är svår att skilja
från skador på själva nerven. En viktig skillnad är att karpaltunnelns förträngning
ofta går att åtgärda via behandling medans både neurosensoriska skador och vita
fingrar är permanenta skador.
Forskningsläget
om sambandet mellan HAVS och yrkesdykning är väldigt tunt. Det finns, mig veterligen, endast en relevant
studie; en liten Japanska experimentstudie från 1995.[1] I experimentet lät man 4 sportdykare vid
flera tillfällen använda en liten luftdriven bilhammare/nålhacka på 4 meters
djup i en 32 grader varm bassäng. Sedan mättes dykarnas känselbortfall(TTS) med
två minuters intervall och kontrollerades mot mätningar efter dyk utan
verktygsanvändning samt motsvarande verktygsanvändning på ytan. Resultatet
visade att dykarna både hade en signifikant högre grad av känselbortfall och
längre återhämtningsperiod efter vibrations exponering under vatten samtidigt
som dykning utan vibrationer inte resulterade i signifikant känselbortfall. Studien
pekar alltså på att det är något i undervattensarbetets förhållanden som gör vibrationer
mer skadligt jämfört med vibrationer i atmosfärstryck. Forskarteamet
konstaterar att det finns för stora kunskapsluckor för att avgöra vad i
undervattensarbetet som orsakar det förlängda känselbortfallet.
Även forskningen
kring relationen mellan ergonomiska faktorer och vibrationer är relevant för
undervattensarbete. På grund av vattentemperaturen utförs dykeriarbeten
generellt sett med torrvantar och relativt tjocka innervantar. Detta innebär
att verktygshanteringen oftast är ansträngande för händer och underarmar, för
att mildra ansträngning och kramp används ibland remmar på verktygsavtryckare.
Experimentstudier visar att både greppstyrka och tryck påverkar mängden
vibrationer som överförs från verktyget till handen och armen.[5,11, 12]
Samtidigt verkar vaddering vara ett dåligt skydd mot vibrationer. I flera
studier har antivibbrationshandskar endast visat effektivitet mot vissa
vibrationsfrekvenser samtidigt som andra frekvenser förstärks. Rekommendationen
är där för att noggrant överväga eventuell användning, då tjockare handskar medför
handtrötthet, fingerstelhet och förändringar i verktygets grepp och
kraftfördelning, samtidigt som skyddet mot det skadligaste frekvenserna är
tveksamt. [5, 12]
Obekväma
arbetsställningar vanligt förekommande problem i undervattensarbete. Experiment
studier visar att överföringen av vibrationer mellan verktyg och hand ökar när
arbetet utförs i en obekväm och spänd ställning jämfört med en bekväm och
avslappnad hållning. [5,12,14,
15] I en skotsk studie från förra året jämförs både vibrationer(m/s-2)
vid arbete och nedsatt känsel (tts db) vid arbete i olika ställningar. Studien
visar att borrning under upp resulterar i högre känselbortfall jämfört med
borrning vertikalt nedåt trotts att borrning nedåt i genomsnitt har 55% högre
vibrationer. [15]
Även handtemperatur
kan vara en försvårande faktor vid undervattens arbete. Den generella
rekommendationen är att händer skall hållas varma och torra vid arbete med
vibrerande verktyg då både vibrationer och kyla begränsar blodflödet i armarna.
Tanken är helt enkelt att kylan och vibrationerna har en skadlig samverkan.
Teorin har stöd i flera labbstudier där vibrationer i sig kopplas samman sänkt
handtemperatur. [8,9,10] Samtidigt går det att se att vibrations skador är
vanligare bland byggnadsarbetare i norrasverige än i södra, även om det i inte
går att fastslå något orsakssamband.[1]
[7]
Sammantaget så påvisar
forskningsläget på flera ogynnsamma samband mellan faktorer i undervattensarbete
och vibrationsexponering. Även om det sambandet mellan dykning och HAVS är under
utforskat så är forskningsläget stabilt gällande sambandet till ergonomi och temperatur.
Referenser
1.
Setsuo MAEDA, Yoshiharu YONEKAWA,
Kazuo KANADA, Yukio TAKAHASHI and Michael J. GRIFFIN, Vibrotactile Temporary
Threshold Shifts Induced by Hand-transmitted Vibration during Underwater Work, Industrial
Health,33, 1995.
2. Stefan
Weyna, Vibrations transmitted by hydralic driling machines in underwater
drilling conditions, Ship research institute, 1992.
3.
Pia
Rehfisch, Robert, Wålinder, ABC
om vibrationsskador, Läkartidningen, 2009,
Vol.106 (7), p.451
4.
Michael Uhl, Tim Bruchmüller, Sven
Matthiesen, Experimental analysis of user forces by test bench and manual
hammer drill experiments with regard to vibrations and productivity,
International Journal of Industrial Ergonomics, Volume 72, 2019, 398-407,
https://doi.org/10.1016/j.ergon.2019.06.016.
5.
Michael H. Weier, The Association Between Occupational
Exposure to Hand–Arm Vibration and Hearing Loss: A Systematic Literature
Review, Safety and Health at Work, Volume 11, Issue 3, 2020, 249-261, https://doi.org/10.1016/j.shaw.2020.04.003.
6. Nilsson T, Wahlstro¨m
J, Burstro¨m L, Hand-arm vibration and the risk of vascular and neurological
diseases—A systematic review and meta-analysis. PLoS ONE 12(7), 2017.
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0180795
7.
Lage Burström, Bengt Järvholm, Tohr Nilsson and Jens
Wahlström, White fingers, cold environment, and vibration - exposure among
Swedish construction workers, Scandinavian Journal of Work, Environment
& Health , 2010, Vol. 36, No. 6, 509-513.
8. Dong, R.G.; Wu, J.Z.;
Xu, X.S.; Welcome, D.E.; Krajnak, K. A Review of Hand–Arm Vibration Studies
Conducted by US NIOSH since 2000. Vibration
2021, 4, 482–528. https://doi.org/10.3390/ vibration4020030
9. Forouharmajd F,
Yadegari M, Pourabdian S. Hand-arm vibration effects on performance, tactile
acuity, and temperature of hand. J
Med Sign Sens 2017;7:252-60.
10.
PETTERSSON, Hans ;
RISSANEN, Sirkka ; WAHLSTRÖM, Jens ; RINTAMÄKI, Hannu Skin
temperature responses to hand-arm vibration in cold and thermoneutral ambient
temperatures,
Industrial Health, 2018,
Vol.56(6), pp.545-55.
11.
Michael Uhl, Tim Bruchmüller, Sven
Matthiesen, Experimental analysis of user forces by test bench and manual
hammer drill experiments with regard to vibrations and productivity,
International Journal of Industrial Ergonomics, Volume 72, 2019, 398-407,
https://doi.org/10.1016/j.ergon.2019.06.016.
12.
Hamouda K, Rakheja S, Dewangan KN,
Marcotte P. Fingers' vibration transmission and grip strength preservation
performance of vibration reducing gloves. Appl Ergon. 2018 Jan;66:121-138. doi:
10.1016/j.apergo.2017.08.005. Epub 2017
13. Sasikumar,
R., Lenin, K. Assessing the influence of hand-arm posture on mechanical
responses of the human hand during drilling operation. Int J Adv Manuf
Technol 93, 375–384 (2017).
https://doi-org.proxy.ub.umu.se/10.1007/s00170-016-9470-y
14. Saha, Siddhartha ;
Kalra, Parveen A review on hand-arm vibration exposure
and vibration transmissibility from power hand tools to hand-arm
system International Journal of Human Factors and Ergonomics,
2016, Vol.4 (1), p.10-46
15. Taylor, M.; Maeda, S.;
Miyashita, K. An Investigation of the Effects of Drill Operator Posture on
Vibration Exposure and Temporary Threshold Shift of Vibrotactile Perception
Threshold. Vibration 2021,
4, 395–405. https://doi.org/10.3390/ vibration4020025
[1] Det är
går inte att fastslå om symtomen orsakas eller framträder tydligare pga det
kalla klimatet.
Kommentarer
Skicka en kommentar