Navigating Hazards: Exploring OH&S in Commercial Diving

I slutet på förra året införde GDA fyramanna dyklag och är därmed först i Sverige med att införa det som uttalad standard. Bemanningsfrågan har länge varit aktuell i branschen eftersom AFS 2010:16 har haft en normerande effekt, trotts dess lägre nivå jämfört med internationella regelverk och lagstiftning i jämförbara länder. Både IMCA’s (International Marine Contractors Association) och EDCT’s (European Diving Technology Committee) regelverk förordar att ett dyklag ska bestå av minst fem man; en dykledare, en dykare, en räddningsdykare, och en dykskötare för vardera dykare. Däremot är det stora variationer mellan de nationella regelverken kring yrkesdykning. Min ambition var därför att jag skulle sammanställa en lista där minimikraven i olika länder går att jämföra med svensk praxis. Detta visade sig dock vara svårare än vad jag först trott, eftersom regelverken ofta är svåra att jämföra och många länder saknar tydlig lagstiftning.  Tabell1: Listan är baserade på tillgängliga reg...

I branschen pratas det ofta om vibrationer som ett helt ohanterligt problem. Mot bakgrund av diskussionen i del 1 och 2 har jag därför tagit fram ett förslag på riskhantering. Nedan följer två modeller för implementering av gällande arbetsmiljöregler även i dykeribranschen. Den första modellen gäller löpande preventionsarbete och den andra är för riskanalys vid projekt. Vid en första anblick kan modellerna framstå som krångliga och tidsödande, men jag tror att det i slutändan rör sig om en mindre insatts och små kostnader som kan förhindra många arbetsskador och mycket lidande. Som läget är idag så får unga dykare kroniska vibrationsskador helt i onödan.   Löpande arbetsmiljöarbete gällande vibrationsrelaterade hälsorisker inom dykeribranschen. (AFS 2019:12, AFS 2015:5)  

  De flesta känner säkert till att det finns gränsvärden för hur länge en arbetare får arbeta med ett visst verktyg. Min bild är dock att vibrationstabeller aldrig används inom dykeribranschen eftersom de sällan är förenliga med kostnadseffektivt dykeriarbete (vissa verkare säger tom att vibrationsbestämmelserna inte gäller under vatten).   Även om dessa tabeller skulle följas slaviskt så är verkligheten tyvärr inte så enkelt ordnad att vibrationers skadeverkningar går att reducera till numeriska mätvärden. I Del 1 diskuterades hur flera aspekter i undervattensarbete riskerar att förstärka vibrationernas skadliga effekter. I den här texten kommer jag att diskutera vilka praktiska slutsatser som det går att dra utifrån det rådande forskningsläget och gällande bestämmelser. I del 3 kommer jag att ge ett förslag på en riskhanterings modell.   Det europeiska vibrationsdirektiv 2002/44/EG (ISO 5349-1) utgör grunden för Arbetsmiljöverkets bestämmelser för riskbedömning av H...

When I started working in the diving industry over 10 years ago, I never really thought about the health effects of vibrating tools: "using a drillhammer now and then can’t be that bad?" If anything, I thought it was rather nice if my hands were a bit numb after a day on the site; it sort of showed that I actually been working. However, over the years, I have seen several colleagues suffer from vibration injuries, and honestly, my own hands and shoulders are much more sensitive today than they were 10 years ago. Once you've acquired these types of injuries, they stay with you for life and often result in dramatic limitations on your future life quality. As a diver, it's very difficult to assess the occupational hazards you're exposed to because research in this area is often insufficient and rarely aligns with the time pressures and practical conditions of the job. This text is written to contribute to better practices regarding vibrating tools in underwater work....

 Byggnadsindustrin är i präglad av både arbetssjukdomar och arbetsplatsolyckor. Det finns inga skäl att anta att arbetet blir säkrare eller mindre slitsamt eftersom utförs under utan. Tyvärr är vi yrkesdykare samtidigt en väldigt liten yrkesgrupp och därför är intresset för att studera och sammanfatta risker i vår arbetsmiljö väldigt begränsat. Den här bloggen är startad för att sammanfatta och tillgängliggöra forskning som berör risker i vår arbetsmiljö. Tanken är att texterna ska vara begripliga men samtidigt vara tydligt kopplade till relevant forskning för att kunna fungera som stöd för exempelvis SO vid arbetsmiljöarbetet.   Jag är själv skyddsombud och har jobbat i branschen sedan 2011. Förmodligen finns det många som är mycket bättre lämpade att skriva om dessa frågor då jag själv helt saknar medicinsks utbildning ( bortsett från 3v dykmedicin) och dessutom har rätt kraftig dyslexi. Men i väntan på att bättre lämpade personer tar tag i frågan tänkte jag iaf försöka…...

När jag började jobba inom dykeribranschen för drygt 10 år sedan så reflekterade jag aldrig över vibrerande verktyg: ”vad gör det om man kör lite borrmaskin då och då?”. Om något så tycket jag väl snarare att det var lite gött om händerna var lite stumma efter en dag på kneget, det visade liksom att man hade gjort nån jävla nytta. Genom åren har jag dock sett flera kollegor som drabbats av vibrationskador och ärligt talat så är mina egna händer och axlar betydligt känsligare idag än för 10 år sedan. När man väl fått den här typen av skador så följer dom en genom livet och medför ofta dramatiska begränsningar i livskvaliteten längre fram i livet. Som dykare är det väldigt svårt att värdera de arbetsmiljörisker man utsätts för då forskningen på orådet oftast är bristfällig och sällan rimmar med ett arbetets tidspress och praktiska förutsättningar. Den här texten är skriven för att bidra till bättre praktiker kring vibrerandeverktyg vid undervattensarbete. I den första delen diskuterar ja...